Är Änggården och Kungsladugård "facit" för trädgårdsstaden?

Trädgårdsstadsbegreppet är i ropet men exakt vad det betyder, där går åsikterna isär. Kungsladugård och Änggården planerades av Albert Lillienberg och byggdes ut under 20- och 30-talen. De har blivit några av Göteborgs Stad mest populära stadelar. I projektteamet har vi valt att blicka tillbaka mot dem när vi planerar för framtiden.

Vallda Trädgårdsstad och Änggården är dessutom nästan exakt lika stora (Se kartan). Men, både Kungsladugård och Änggården planerades innan vår tids PBL, BBR och MB som utvecklats under modernismen med bilen i centrum. Nu vill vi för första gången på 100 år göra en lika stor sammanhållen och varierad trädgårdsstad, men med vår tids planeringsförutsättningar.

I planeringen av Vallda Trädgårdsstad har vi plockat med oss flera komponenter från de stadsdelarna. Variationen av småhus, parhus, radhus och flerfamiljshus .Hur husen möter gatan. Att det som i Kungsladugård finns kommersiella lokaler och en dagligvaruhandel. Variationen inom området men som ändå bildar en sammanhållen helhet. Hur gemensamma små lekplatser, smitvägar, smala gatusektionerna och ett finmaskigt gatunät minskar hastigheter och ger trygghet åt cyklister och gående.

Det finns inget som slår att uppleva miljöer på plats tillsammans. En illustrationsplan eller rendering kan aldrig fånga en plats samtliga kvaliteter. Att både politiker och tjänstemän därför tar sig tid att se och diskutera miljöer på plats under ett par timmar är verkligen ovärderligt. Så ett stort tack till alla er som trotsade regnet och tog er tid att vara med under dagen. Nu arbetar vi vidare och siktar på att ta Vallda Trädgårdsstad mot samråd.